Text om samisk slöjd

Samisk Slöjd

Slöjden – Duodji

Slöjden är en viktig del av den samiska kulturen. I det gamla samiska samhället var man tvungen att själv tillverka de föremål man behövde. Produkterna har skapats utifrån de material som funnits att tillgå för de behov det samiska levnadssättet krävt. Under en tid då samerna flyttade runt mycket blev allt anpassat till det ”flyttande livet”. Därför är samisk konst ofta litet för att man skulle kunna ta det med sig. Det var också viktigt att det skulle vara vackert. Kvinnor slöjdade oftast i textil medan män slöjdade i trä och horn.

Materialen hämtades från naturen och renen: rötter, björknäver, skinn, senor, renhorn med mera.

Hornslöjd
Vanliga föremål av horn är till exempel skedar, knivskaft och knivslidor. Sameslöjdare arbetar både i ren- och älghorn. Renhornets kvalitet är beroende av vinterbetet. Skinnbeklädda horn är odugliga till slöjdändamål. Älghorn är lämpliga till större arbeten som askar och kåsor.

Vid gravering använder man en gravyrkniv och de linjer man ristar fylls i med "färg". Varje slöjdare har sin egen hemliga blandning av färgämnen. Knivslidan i horn finns huvudsakligen i två typer. En krökt j-form som är vanlig i norr och en nästan rak form som är vanlig inom sydsamiskt område.

Pälsskinn

Eftersom renens päls och hår är anpassat till det kalla klimatet i norr gör det renskinnet till ett värdefullt slöjdmaterial. Man får både skydd och värme i form av till exempel mössor, skor, handskar och liggunderlag.

Olika delar av renens päls används till att tillverka olika saker. Av benen gör man exempelvis handskar, mössor och byxor. Plsen från huvudet är mycket vattentåligt, det är vanligt att använda till skor som behöver vara extra vattentäta. Sittunderlägg är också vanligt att göra av hvudpälsen.